Dubbelrecension: Vincent Bahar – Victoria & Nizui – Still Evaluating

Denna gång ska jag avhandla dels ett färskt släpp och dels ett av de som blev över och inte hanns med från 2019. Två debuter (ish), båda relativt egna i sitt slag här i landet. Varsågoda!   Vincent Bahar - Victoria (EP) - Efter att tidigt i höstas släppt den snygga singeln "I Give Up" … Fortsätt läsa Dubbelrecension: Vincent Bahar – Victoria & Nizui – Still Evaluating

Recension: Henrik Meierkord – Själ

2019 är över och 2020 är här. Även om det konsumerades enorma mängder musik i fjol hann jag bara skriva om en bråkdel. Särskilt på senhösten och i december släpptes en handfull intressanta plattor som på grund av diverse års- och årtiondessummeringar inte hann avhandlas. Detta tänkte jag ändra på nu. Först ut är den … Fortsätt läsa Recension: Henrik Meierkord – Själ

Bäst just nu: december 2019

December är här. Det är mörkt nästan jämt. Snart kommer julstressen. Varför inte ta och samla sig med lite god musik? Nedan följer ett, i mitt tycke, fantastiskt urval av den just bästa nya musiken. Varsågoda. Misery Loves Co. - Zero (album) - Efter nästan 20 år är ett av Sveriges genom tiderna mest framstående … Fortsätt läsa Bäst just nu: december 2019

Recension: STHLMIANA – Längtan och resurser

Über-romantikerna Johan Rahmström och Markus Bergström Björn i Sthlmiana är tillbaka med sitt andra fullängdsalbum. Deras hjärtan är alltjämt krossade, deras längtan driver dem än och motvilligt färdas de mot gryningen - så mycket känns igen - men soundet på nya plattan är annorlunda mot förra skivan, 2015 års Rakt in i gryningen. Till stor … Fortsätt läsa Recension: STHLMIANA – Längtan och resurser

Tre gånger: pinfärsk elektronik

I dessa tider, när dagarna går från mörkgrått till kolsvart, när man inte vet vad klockan är eller ens vilken dag det är, är det tur att man har musiken att ty sig till. Denna omgång av Tre gånger ägnas helt åt ny elektronisk, synth-baserad musik. Det känns ju som att det passar ganska bra. … Fortsätt läsa Tre gånger: pinfärsk elektronik

Två nya singlar: Sthlmiana – Nattfåglar, The Hanged Man – Good Dreams

Det kommer mycket spännande musik nu. Nedan följer två färska, svenska singlar att lyssna lite extra på. Sthlmiana är Johan Rahmström och Markus Bergström Björn. Nya singeln Nattfåglar, hämtad från kommande albumet Längtan och resurser (release 6/12 via egna etiketten Strindbergshimmel) låter sval och sofistikerad och för tankarna till tidiga Orup, Mauro Scocco, Blue Nile … Fortsätt läsa Två nya singlar: Sthlmiana – Nattfåglar, The Hanged Man – Good Dreams

Recension: Nicole Sabouné – Come My Love

För lite mindre än en månad sedan skrev jag lyriskt om Nowhere to Go - första smakprovet från Come My Love. Jag kallade den en mäktig låt, jag kallade den för årets bästa låt, och jag berömde Nicole Sabouné för hennes mod att blotta sitt innersta och sitt mörker och för modet att hålla volymen … Fortsätt läsa Recension: Nicole Sabouné – Come My Love

Bäst just nu: november 2019

Pablo Matisse - Human Warmth (EP) - Med nya EP:n återuppfinner Pablo Matisse (med medlemmar från Soundtrack of Our Lives, Division of Laura Lee och Affordable Hybrid) knappast punkhjulet, men de gör det mesta rätt. Verserna i titelspåret varvar aggropunk, i stil med tidiga Black Flag, med en melodisk refräng á la Ramones. Is There … Fortsätt läsa Bäst just nu: november 2019

Recension: Nicole Sabouné – Nowhere to Go – årets bästa låt?

Senast vi hörde från Nicole Sabouné var 2015 och albumet Miman - ett skimrande svart album som tog det bästa från Sisters of Mercys majestätiska, sena 80-tal och blandade med Nico-plattor som The End och Camera Obscura - utan tvekan ett av det här årtiondets bästa svenska album. Sedan dess har det varit tyst från … Fortsätt läsa Recension: Nicole Sabouné – Nowhere to Go – årets bästa låt?

Thåström: Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal – 20 år

Ett av de viktigaste, om än inte bästa, Thåström-albumen firar denna månad 20 år. Nedan följer mer eller mindre (o)sorterade tankar kring den legendariska plattan Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal. För att kunna skriva om Thåström måste man känna till historien. För att kunna skriva om en … Fortsätt läsa Thåström: Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal – 20 år