Etikett: alternative

Recension: Nicole Sabouné – Come My Love

För lite mindre än en månad sedan skrev jag lyriskt om Nowhere to Go - första smakprovet från Come My Love. Jag kallade den en mäktig låt, jag kallade den för årets bästa låt, och jag berömde Nicole Sabouné för hennes mod att blotta sitt innersta och sitt mörker och för modet att hålla volymen … Fortsätt läsa Recension: Nicole Sabouné – Come My Love

Berlin: 10 låtar att lyssna på, med anledning av 30-års-jubileet av murens fall

I dag är det 30 år sedan Berlin åter blev en stad, åter en demokrati. Detta tänkte jag uppmärksamma genom att nedan lista 10 låtar med Berlin-anknytning och -känsla. Varsågoda! Spellista längst ner!   Pink Turns Blue - I Coldly Stare Out - Ytterligt atmosfärisk och kylig dark wave från ett av Berlins många underskattade … Fortsätt läsa Berlin: 10 låtar att lyssna på, med anledning av 30-års-jubileet av murens fall

Premiär + intervju: CHRISTIAN HEDE

Tidigt i år släppte dansken Christian Hede två av årets bästa alternativa rocklåtar - de båda mullriga, gnissliga Europa-blues-styckena Søster och Hele tiden. Han kompades av svenska kungligheter inom genren, nämligen Niklas Hellberg, Pelle Ossler, Mikael Nilzén och Christian Gabel, samt danske kollegan Mads Uldall-Jessen. I januari nästa år släpps EP:n ØBO med sex helt … Fortsätt läsa Premiär + intervju: CHRISTIAN HEDE

Recension: Nicole Sabouné – Nowhere to Go – årets bästa låt?

Senast vi hörde från Nicole Sabouné var 2015 och albumet Miman - ett skimrande svart album som tog det bästa från Sisters of Mercys majestätiska, sena 80-tal och blandade med Nico-plattor som The End och Camera Obscura - utan tvekan ett av det här årtiondets bästa svenska album. Sedan dess har det varit tyst från … Fortsätt läsa Recension: Nicole Sabouné – Nowhere to Go – årets bästa låt?

Thåström: Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal – 20 år

Ett av de viktigaste, om än inte bästa, Thåström-albumen firar denna månad 20 år. Nedan följer mer eller mindre (o)sorterade tankar kring den legendariska plattan Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal. För att kunna skriva om Thåström måste man känna till historien. För att kunna skriva om en … Fortsätt läsa Thåström: Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal – 20 år

Dubbelrecension: Nick Cave & The Bad Seeds – Ghosteen + Henrik Meierkord – Flykt

  Tvåa på bollen här, men vissa skivor kräver tid. Här är två sådana. Två skivor som båda jagar och längtar efter frid. Nick Cave & The Bad Seeds - Ghosteen När Nick Cave 2016 släppte albumet Skeleton Tree var det fler än jag som betraktade plattan som ett sorgearbete. Detta var i det närmaste … Fortsätt läsa Dubbelrecension: Nick Cave & The Bad Seeds – Ghosteen + Henrik Meierkord – Flykt

Bäst just nu: september 2019

  Höstens första Bäst just nu varvar debutanter med ikoner, färskingar med legender och det känns förstås toppen. Varsågoda.   Iggy Pop - Free (album) - När Iggy gjorde comeback 2016 med lysande plattan Post Pop Depression var det menat som ett sista farväl, en avslutning på en minst sagt legendarisk karriär. Så blev det … Fortsätt läsa Bäst just nu: september 2019

Höst på 482 MHz

Hösten är här och vad ska man göra åt det? Ingenting. Lika bra, då, att bara omfamna den. Här följer några låtar som kan hjälpa till med det. Spellista i slutet. Varsågoda. Ossler - Lergraven År: 2008 Album: Ett brus - Ossler själv har liknat sitt sound vid en skånsk leråker i november, och på … Fortsätt läsa Höst på 482 MHz

Bäst just nu: juni (plus retroaktivt)

Det blir en speciell bäst just nu den här gången. 482 MHz har ju legat på is någon månad på grund av andra åtaganden, och nu när det är dags att sparka igång maskineriet igen finns det en del inte bara dagsfärsk musik utan även en del från de gångna månaderna som jag skulle vilja … Fortsätt läsa Bäst just nu: juni (plus retroaktivt)