– Svensk postpunk lever och frodas.
19. The Radio Dept. – Swedish Guns
– Radioavdelningen visar att det tydligen går att blanda atmosfärisk pop med politisk text.
18. Christian Kjellvander – The Dark Ain’t That Dark
– Jason Molina nickar uppmuntrande från sin himmel.
17. Iggy Pop – Chocolate Drops
– 2016 var året då Iggy kom tillbaka. Tusenfalt. 2016 var inte bara elände, alltså.
16. Marie Danielle – One Night Stands
– Drygt 150 lyssnare på Spotify. Perverst. Denna låt har en av årets största och vackraste refränger.
15. Marissa Nadler – Katie I Know
– Chelsea Wolfe på stesolid. ”Hänförande” är ordet.
14. Ivy Bells – Going Home
– Skulle ha slagit igenom. Borde ha slagit igenom. Skimrande vemodig pop som för tankarna till Days, The Field Mice och The Mary Onettes. Skamligt förbisedda.
13. 1900 (feat. Ossler och Thåström)- Vi
– Solidaritet gestaltat av en skör melodi, och hummande från Sveriges två tyngsta röster.
12. Allseits – Sink In Sideways
– VM-guld i dark ambient 2016 går tveklöst till tyska Allseits. När det moderna samhället äntligen rasar ihop, så är det denna låten som kommer att spelas. Kom ihåg var ni hörde det först.
11. The Good Life – Are You Afraid Of Dying?
– Temat ”underskattade band” fortsätter med Omaha, NE:s The Good Life, frontat av Tim Kasher (även känd från Cursive). Ett band som oavsett hur bra de är aldrig får ett riktigt genombrott. Sådan är världen vi lever i.
10. kent – Den sista sången
– kent avslutade 2016 karriären med (ännu) ett undermåligt album. Stundtals upprörande dåligt. Men också stundtals riktigt fint. Som i fallet med denna låten. En varm bris i solnedgången, på väg bort mot något annat.
9. Frida Hyvönen – Fredag morgon
– Från ingenstans dyker Frida Hyvönen senhösten 2016 upp och släpper ett makalöst album. Denna blytunga pjäs är skivans mest imponerande stund.
8. Minor Victories (feat. Mark Kozelek) – For You Always
– Ett något poppigare Slowdive möter klassisk (sentida) Kozelek. Enkel lyrik (om man ens kan kalla det för lyrik), men så naket och romantiskt att man får hjärtsvikt.
7. Nick Cave & the Bad Seeds – Jesus Alone
– You believe in God, but you get no special dispensation for this belief now. Inte ens gudsfruktan hjälper när det allra värsta händer.
6. Leonard Cohen – You Want It Darker
– Cohen släpper hösten 2016 en av de tyngsta låtarna i hela karriären (hämtad från det starkaste albumet sedan 1988). Kort därpå dör han. I’m ready, my Lord.
5. Maria Taylor (feat. Conor Oberst) – If Only
– Mig veterligen hade Maria och Conor inte samarbetat sedan 2007, så detta var mycket välkommet. Och vilken återförening, dessutom! Så vackert och vansinnigt sorgset om andra chanser att ögonen trillar ur skallen på en.
4. David Bowie – Lazarus
– Med facit i hand, det brutalaste som släpptes under 2016.
3. Conor Oberst – Next of Kin
– Oberst följer upp 2014-års Upside Down Mountain med vad som måste räknas till en av karriärens tre bästa skivor. Här ringar han in förlust på ett fantastiskt och rått sätt:
Her bathrobe hangs on the bedroom door
Though she’s been dead for a year or more
He buried her by the sycamore
So that he could keep her close
It broke his heart and it made him old
Tries to rebuild but it just erodes
Some people say that’s the way it goes
But he don’t feel that way
2. Sun Kil Moon & Jesu – Good Morning, My Love
– Mot Justin Broadricks blytunga fond ställer Mark Kozelek en av livets viktigaste frågor:
What does rekindle mean?
1. Rome (feat. Thåström) – Stillwell
– 2016 var året då även Jerome Reuter nådde nya höjder. På Stillwell föräras han med ett besök av vännen och ikonen Joakim Thåström, och resultatet är bortom denna värld. Måste upplevas, kan inte vidare beskrivas.
Alla låtar har sammanställts i en spellista. Lyssna här
482 MHz 