Recensioner 2020-11-22

Övervägande obskyr, tungsint elektronik den här omgången, men det går väl an? Sverige, USA och Ukraina är representerade. Det känns ju rimligt i dessa tider. Varsågoda. Kirsten Knick - Close Your Eyes - Kirsten Knick gjorde tidigare musik under namnet Völuspa, men med nya plattan Close Your Eyes går hon under eget namn. Musiken hon … Fortsätt läsa Recensioner 2020-11-22

Ossler – Rotterdam (ny singel)

Foto och layout: Pelle Ossler Jag hade en idé om att Pelle Osslers nya singel skulle varit en del av månadens Bäst just nu, men det gick inte. Sekunder in i första genomlyssningen insåg jag det jag egentligen förstod redan från början - att det hade varit oschyst mot alla övriga som skulle varit med. … Fortsätt läsa Ossler – Rotterdam (ny singel)

Recensioner: 2020-11-13

Förra veckan var öken. Fanns inget intressant att skriva om. Lite bättre den här veckan. Ett album, en EP, två singlar. Varsågoda. Ceremoni - Iris - Efter två fullängdare (det senaste släppt i fjol) är Stockholms/Malmö-bandet Ceremoni tillbaka. Likt föregående släpp är musiken på Iris förankrad i ett dunkelt pojkrum där husgudarna heter The Cure, … Fortsätt läsa Recensioner: 2020-11-13

Recensioner: 2020-10-31

Spridda skurar, som alltid i 482-land. Och som alltid är kvalitet den gemensamma nämnaren. Varsågoda. Martin Küchen - Det försvunnas namn - Att hävda att Lundbaserade saxofonisten Martin Küchen sysslar med jazz på nya plattan Det försvunnas namn (ute nu via Thanatosis) är både förenklat och närmast felaktigt. Att säga att ljudkulisserna han bygger upp … Fortsätt läsa Recensioner: 2020-10-31

Recensioner – dark ambient och -industrispecial

Det har ackumulerats en hel del finfin maskinmusik de senaste månaderna, och jag skrivit om blott en bråkdel (om ens det). Därför passar jag nu på att samla några av de som gjort starkast intryck på mig. Varsågoda. Atrium Carceri - Mortal Shell Soundtrack - Simon Heath är en legendar i dark ambient-världen. Han driver … Fortsätt läsa Recensioner – dark ambient och -industrispecial

Recension: Christian Gabel – Videovåld (singel)

Foto: Anna Ledin-Wirén Christian Gabel - Videovåld - En av höstens bästa nyheter var ju att trummisen, producenten och ljudmaestron Christian Gabel (1900, bob hund) ska släppa inte mindre än två nya album i eget namn i november - bägge på egna, nystartade etiketten Gabel Elektronik. Det ena albumet heter Mikrofilm och är ett synthalbum … Fortsätt läsa Recension: Christian Gabel – Videovåld (singel)

Bäst just nu: september 2020

Tre album (eller två album och en EP, om man ska vara noga) och fyra låtar. Varsågoda.   Figurehead - Stockholm Alien (EP) - Det första jag undrar när jag får pressmejlet är om namnet Figurehead är en referens till avgrundsmörka Cure-låten "The Figurehead". När förstalåten "Prozac Dreamin" rullat några sekunder inser jag dock att … Fortsätt läsa Bäst just nu: september 2020

Recension: Dödskällan – Dödskällan

INVSN, Hurula, Hast...och nu Malmöbandet Dödskällan. Det går inflation i ångestdriven svensk punk. Problemet är att allt låter så förbannat likriktat - stick i stäv mot punkens ideal, alltså. Dessvärre bryter inte heller Dödskällan mot normen. Det är, som ni kanske gissar, mollstämt, ilsket, med ringande BD-gitarrer och texter om hat, trasiga människor och trasiga … Fortsätt läsa Recension: Dödskällan – Dödskällan

Recension: Orochen – Thylacine (EP)

Med sin tredje EP, skriven och inspelad under coronapandemin, visar svartrockarna i Orochen äntligen vad de är kapabla till. De två föregående EP-skivorna hintade om potential, men var i slutändan för snälla, nästan poserande, lite för runda i kanterna. Lät stundtals mer Him än det Neurosis- och Mannen som blev en gris-sound man kände på … Fortsätt läsa Recension: Orochen – Thylacine (EP)

Recension: Harriet Nauer – Human (EP)

Trollhättebon Harriet Nauer debuterade 2014 med mini-LP:n/EP:n Standing by the Heavenly Gates. Sedan dess har hon legat lågt på skivfronten, men nu är hon tillbaka igen. Och nya EP:n Human imponerar på denne recensent. Harriet Nauer är bländande som en filmstjärna, har en röst som landar någonstans mellan ett klassiskt skogsrå och kalifornisk 70-tals-folk och … Fortsätt läsa Recension: Harriet Nauer – Human (EP)