



Första inlägget på en månad, och jag går ut lite blygsamt, lite soft. Tre mer eller mindre nya låtar. Alla väldigt bra. Varsågoda!
Sam Barber – ”Ghost Town”
– Jag har sagt det förr, men jag säger det igen. Amerikansk, alternativ country mår förträffligt bra. Sam Barber är en av flera lysande låtskrivare som kanske inte återuppfinner hjulet, men väl förvaltar ett ack så dyrbart arv på ett väldigt föredömligt sätt. På senaste singeln ”Ghost Town” namedroppar han giganten George Strait och man är rätt säker på att The King of Country Music kommer att uppskatta den här livsbejakande, men samtidigt djupt bitterljuva, dängan när han väl hör den.
Kameron Marlowe – ”Take Me Home (Home Demo)”
– En annan ung countrylåtskrivare med enorm potential är North Carolina-sonen Kameron Marlowe. ”Take Me Home” är en akustiskt ackompanjerad längtan tillbaka till det som betyder något, till den man egentligen är, och bort från det som urlakar själen och det man lurats att tro på. Det är en enkel låt, men en som når djupt in i en och som hjälper en att finna sans och vett i tillvaron. Rekommenderas alla med två öron och en själ.
Frida Franzén & Ossler – ”Den nakna djungeln”
Smärtan i att vara människa. Smärtan i att vara människa bland skönhet, kärlek, känslor och förhoppningar, till tonerna av lika taggtrådskärv som smärtande melankolisk popmusik. Där någonstans hittar vi Frida Franzéns och Pelle Osslers nya singel ”Den nakna djungeln”. Och när dessa toner klingar ut hittar vi också hopp om livet, så som man alltid gör med den sortens popmusik som tar sig längst in i själens pannrum och vrider upp värmen. Och jag konstaterar att jag i och med detta hittat en ny låtskrivare att följa i Frida Franzén. ”Den nakna djungeln” är utan tvekan en av årets åtminstone tre bästa låtar.