
Att samla sina tankar om omvälvande upplevelser är svårt. Att göra det koherent är ännu svårare.Nicole Sabouné på Plan B:s Garage-scen var minst sagt omvälvande.
Scenen hon stod på igår kväll måste vara Malmös mest spartanska. Precis som namnet antyder rör det sig om ett före detta garage, vars kärva industrikänsla passar Sabounés svärtade toner ypperligt. Som brukligt är äntrar bandet scenen först, och Nicole dyker upp ett ögonblick senare. Med ens händer det något med atmosfären. Vissa människor kan med sin blotta närvaro ta över känslan i ett rum. Nicole Sabouné är en sådan. Luften darrar, allas blickar är på kvinnan i kavaj, klänning och höga stövlar på scen. Det bor så mycket dramatik och skimrande vackert mörker i hennes kropp och själ, vilket hennes skivor är bevis på. På scen växer dessa kvaliteter ytterligare, och de förstärks dessutom av en sensualism och mystik som gör komplett mos av en. Nicole Sabouné suger in en i sin värld, med en blick, med en subtil handrörelse, med rösten – en röst som tillhör landets absoluta toppskikt. Och under den dryga timme hon står på scen finns det ingenstans jag hellre skulle vilja vara.

Till tonerna av låtar som till exempel ”Withdraw”, ”Keep It Inside”, ”For Us”, ”Nowhere to Go” och ”Bleeding Faster” rämnar alla grubblerier man annars går och får magknip av. Sabouné skänker ett slags katarsis. När hon och fantastiska gitarristen Billy i det första av två extranummer framför en Twin Peaks-doftande version av atmosfäriska goth-balladen ”Under Stars” står tiden stilla. Sedan skickar hon hem oss med en rusig, brännande ”I Surrender” och en perfekt kväll är till ända.
Jag kan rabbla höjdpunkter till korna kommer hem, men det tjänar inte mycket till. Nicole Sabouné och hennes snortajta band är till för att upplevas. Får ni chansen, så ta den. Livet blir lite bättre av det.
Betyg: 9/10
Bäst: Rösten, utstrålningen, ”Withdraw” som öppnare, bandet, ”Bleeding Faster”, urladdningen kring mitten av konserten (”For Us” – Win This Life) följt av övergången till ”Come My Love”. Och så vidare, och så vidare.
Sämst: Saknade ”Rip This World”. Hade den varit med hade 10:an suttit.
Längd: Ordinarie set ca 60 min. Extranummer ca 15.