När Oestergaards debuterade i början av 2018 var det med en blytung EP vid namn Rötterna. Den före detta americana-musikern Tomas Östergårds, som han egentligen heter, hade äntligen lyckats kränga av sig sin gamla kostym och Rötterna lät som en hungrig och oerhört taggad kärleksförklaring till dödsindustri och dark ambient. Den led emellertid av ett visst mått av bristande fokus och vittnade möjligen om en svårighet (eller ovilja) att sålla bland alla ljud. Detta råddes det dock bot på redan till EP nummer två, Maal Niir från samma år. Redan där visade han prov på utveckling och fokus, vilket i sin tur bara visar att hans hjärta verkligen brinner för denna vackra, karga musikform.
Och att formkurvan alltjämt pekar stadigt uppåt står alldeles tydligt med nya singeln Moloken. Låten är en personlig uppgörelse med demoner, ångest och depressioner. Det är också Oestergaards mest subtila, mest suggestiva (och kanske också bästa) stycke hittills. Maskinerna och elektroniken må koka och fräsa precis som förr, men de kryper in under skinnet nu. Och det är väldigt effektfullt. Den som talar lugnt och stilla är ju alltid mer övertygande (och ofta också mer hotfull) än den som larmar och gör sig till – och detta vet Oestergaards. Nya EP:n varifrån Moloken är hämtad är mastrad av Simon Heath, aka Atrium Carceri och boss för legendariska och vördnadsvärda dark ambient-labeln Cryo Chamber. Om det är Heath och de kalla, karga glaciärliknande ljudlandskap som artisterna på Cryo Chamber är kända som har påverkat Oestergaards vet jag inte, men oavsett är den nya tyngden och suggestiviteten ett mycket välkommet inslag.
Det är roligt att följa Oestergaards. Det är roligt att följa någon som bara blir bättre för varje släpp. Jag ser fram emot kommande EP.
Singeln är ute nu på alla elektroniska plattformar via Oestergaards egna label Dovle.
482 MHz 