Få svenska plattor från i fjol älskade jag lika besinningslöst som svenska Premieres debut-ep. För någon som jag, som bittert saknar det svenska 00-talets (baleariska) indiescen, var de en skänk från ovan. Inte sedan The Tough Alliances, Studios och genialiska och förbisedda Boat Clubs glansdagar runt 2004-2007 hade vi bjudits på indiepop lika klubbigt rytmisk … Fortsätt läsa Ny låt: PREMIERE – MOTIVATION
Etikett: recension
Bäst just nu, övergången mars-april 2020
Mars kom och gick och mer än lite fokus låg på den rådande (pågående) apokalypsen. Månadens bäst just nu sköts ideligen på framtiden. Men nu är den här, och den täcker också upp aprils första dagar. Varsågoda. Roya - Pulse (album) - Den amerikansk-iranska stockholmsbon Roya är tillbaka med ett nytt album. Förstasingeln, den malande, body-doftande … Fortsätt läsa Bäst just nu, övergången mars-april 2020
Recension: Hilary Woods – Birthmarks
Den irländska singer-songwritern Hilary Woods har sedan sin tid som basist i indiebandet JJ72 släppt ett soloalbum och två ep:s i eget namn. På förra solalbumet, Colt (2018), tog hon många steg från JJ72 och utvecklade i samma drag det sköra folksound hon presenterade på de båda ep:na till något helt nytt. Något mörkare, mer … Fortsätt läsa Recension: Hilary Woods – Birthmarks
Recension: Bright Eyes nya singel Persona Non Grata
Ända sedan omkring årsskiftet, när bandet plötsligt visade livstecken på sociala medier, har man gått och väntat. Väntat på Bright Eyes nära förestående comeback. Senast vi hörde från bandet var 2011 då de släppte sitt sjunde album, The People's Key. Conor Oberst har visserligen varit aktiv sedan dess, och släppt skivor i eget namn, med … Fortsätt läsa Recension: Bright Eyes nya singel Persona Non Grata
Recension: Morrissey – I Am Not a Dog On a Chain
Efter några år av rabalder och kontroverser är han nu äntligen tillbaka - barden från Stretford, "the real poet laureate", Steven Patrick Morrissey. Tolfte soloalbumet i ordningen är det (trettonde, om man räknar fjolårets coverplatta California Son) - och det är hans bästa på länge. Mycket länge. Trots flera höjdpunkter på vardera skiva tillhör hans … Fortsätt läsa Recension: Morrissey – I Am Not a Dog On a Chain
Recension: Meipr – Kolekto
Svenska dark ambient-mästarna Meipr (Peter Josefsson och Henrik Meierkord) följer upp sina bägge lysande fullängdare Egalité och Egalecto med den lika lysande samlingsplattan Kolekto. Kolekto är bandets första släpp på cd (tidigare har de bara gett ut sin musik digitalt och på kassett). Kolekto samlar guldkorn från de båda fullängdarna, outgivet material och outtakes från … Fortsätt läsa Recension: Meipr – Kolekto
Tre recensioner, 2020-03-15
Human Impact - Human Impact - I nya bandet Human Impact samlas medlemmar från legendariska New York-band som Cop Shoot Cop, Swans och Unsane - och det låter därefter. Vi pratar naturligtvis industrirock indränkt i Hudsonflodens slam, metalliska klanger och tuggande köttkvarnsgitarrer, och texter om ett samhälle i fritt fall. Men tro nu inte att … Fortsätt läsa Tre recensioner, 2020-03-15
Tre recensioner, 2020-03-07
Tre obskyra plattor ytterst få har hört talas om - men desto viktigare att lyfta fram dem. Eller hur? Varsågoda. Micke Herrström Skelett - Vädret - Micke Herrström är en av de producenter i Sverige med tyngst CV. Thåström-klassikern Det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal? Herrström … Fortsätt läsa Tre recensioner, 2020-03-07
Recension: Kjellvandertonbruket – Doom Country
En av landets jämnaste och intressantaste singer-songwriters har blivit med sidoprojekt. Christian Kjellvander har slagit sig i lag med eklektiska jazzbandet Tonbruket och tillsammans har de bildat Kjellvandertonbruket. Jag älskar sidoprojekt. I sidoprojekt tillåts de mest kreativa hjärnorna kasta sig in i sådant som de annars kanske inte får möjlighet att utforska, men som de … Fortsätt läsa Recension: Kjellvandertonbruket – Doom Country
Recension: Sole – La ville des ténèbres
Singel nummer två, La ville des ténèbres, från Sole Gipp Ossler är här. Med förra singeln, den lysande debuten Care for Me, visade hon på känsla för både pop och melankoliska skuggvärldar. Nu har båda uttrycken tillåtits att växa. Verserna är det första som pekar på Soles vidareutveckling av den popkänsla man anade på förra … Fortsätt läsa Recension: Sole – La ville des ténèbres
482 MHz 