Bäst just nu: september 2017, del 2

Innan Thåström i morgon fredag kommer och tar över allt vad musiklyssning heter och är, tar jag nu chansen att redogöra för er vad som är bäst just nu. Och denna gång blir det ett lite speciellt inlägg. I stället för den klassiska listan på (minst) fem låtar tillägnas denna utgåvan av Bäst just nu helt det unga gotländska bandet Blå Timmen.

Blå timmen är ett begrepp som används för att beskriva brytpunkten mellan kväll och natt. Således har man valt ett mycket passande bandnamn. Detta är musik för nätter, och för kontemplation. Blå Timmen singeldebuterade i februari i år med Kom låt dom gå – mullrande och suggestiv postpunk som låter som om Thåström anno Mannen som blev en gris och The Cure anno Seventeen Seconds gått ihop och blivit en enda sotig och drömsk enhet. Ännu bättre blir det på uppföljaren, den rent ut sagt briljanta Som bly, som kom i somras. En underskön 80-tals-doftande pärla, med kyliga syntar och gitarrer och ett makalöst saxsolo(!) som låter lika mycket Careless Whisper som A Night Like This. Och då har jag inte ens nämnt sångaren. En stor röst, full av vrede, sorg och desperation, som på Som bly bönfaller textens objekt att ta sig upp hur hålet. Det är precis lysande.

Jag önskar Blå Timmen all tänkbar lycka, och hoppas de snart ger ut mer musik (och åker ut på turné), för de är det bästa nya bandet just nu.