Efter att ha levt i dåtid i sju veckor är det nu dags för 482 MHz att komma in i matchen igen. Nedan följer ett gäng recensioner av singlar utgivna i närtid. Varsågoda.
Utet & Mirny Mine – ”Glaciärer” (singel)
– Människors vidriga brott mot varandra, mot djur och mot naturen tonsätts och redogörs i denna krispigt kyliga och kentiga synthballad från gotlänningarna Utet och Mirny Mine (Anna Sundström). Vi är körd som art på denna jord, men om undergången skildras så här vackert känns det ändå rätt okej. En av årets allra bästa låtar, hittills.
Henrik Berggren – ”Dark Night of Humanity” (singel)
– När jag växte upp var det många som kom in på alternativ musik via Nirvana och Broder Daniel. För egen del var det den tidiga punken och sedan vidare till engelska band. När BD gjorde comeback 2003 försökte jag svepas med i den våg av hajp som drog in över landet. Jag köpte några skivor och ville verkligen gilla det, men det tog sig aldrig. Så har det varit sedan dess. Jag och BD har aldrig klickat.
Så det var med en viss reservation jag körde igång den forne BD-sångaren Henrik Berggrens senaste alster i eget namn, ”Dark Night of Humanity”. Det första jag slogs var hur långt ifrån Broder Daniel och Berggrens första soloskiva den lät. De ringande gitarrerna har bytts ut mot en fantastisk och kuslig synthslinga som låter som ”Sounds Like a Melody” på stesolid. Stämningen är betydligt mer förtätad och forna tiders dekadens utraderad. Nu råder istället en klädsam resignation. Men textmässigt känner vi igen Berggren. Precis som Morrissey återkommer Berggren ständigt till självrannsakan och sitt eget utanförskap. Och precis som Morrissey är Berggren ständigt bytet, ”the quarry”, i en rovlysten och okänslig värld. ”Why are you hounding me, why are you hunting me?”, sjunger han om sig själv. Men när han gör det får han samtidigt tusentals unga människor från samma rovlystna värld att känna sig hörda och förstådda. Det ska vi som samhälle vara glada för.
1900 – ”Oubliette i C-dur” (singel)
– Efter några utflykter till åttiotalistiska synthland under eget namn är Christian Gabel nu tillbaka som 1900. Kontragarde, Gabels tredje fullängdare som 1900, släpps 12 april. Föreliggande singel, det första smakprovet från albumet, är lysande i all sin flyktighet och melankoli.
Att lyssna på ”Oubliette” är lika bitterljuvt som titta på ett foto av ens morföräldrar, taget när de var unga och hade hela livet framför sig, och på något sätt är det representativt och symtomatiskt för Gabels hela gärning som 1900. Han får oss att bli nostalgiska över epoker vi aldrig upplevt och sakna de människor som var vår enda riktiga koppling dit. Det är stort.
– Hemværnet är Lars Bygdén, Stefan Brisland-Ferner och Jan Strandqvist (Red Mecca). Tillsammans gör de episk och ovädersdrabbad elektronisk pop. Senaste singeln, den första på två år, är ett under av existentiell ångest, av klassiskt svenskt vinterskadat snitt och influenser man kan spåra till serotoninfattiga engelsmän som The Cure och Depeche Mode och svenska adepter som kent. Ett lysande soundtrack till en vinter som aldrig vill ta slut.
482 MHz 