Jag fyller 40 år idag, 24 oktober, och för att uppmärksamma detta har jag slängt ihop ett inlägg och en spellista tillägnat musiken från de senaste 40 åren. En låt för varje årtal som jag har existerat, och en låt per artist, samt en kort kommentar om varje låt. Och här och var flikas en självbiografisk detalj in. Länk till spellista längst ner!
Varsågoda.
—-
1985:
Madonna – ”Into the Groove”
– När livet började var detta en stor, fet hit runtom i världen, och Madonna var en av planetens coolaste artister. En ikon på egna villkor. Lika mycket trånga klubbar på Manhattan som global superstar.
”Fun” fact: När låten släpptes, sommaren 1985, bodde min höggravida mor i Stenungsund och levde ett helvetiskt liv.
1986:
The Smiths – ”There Is a Light That Never Goes Out”
– Stark kandidat till världens bästa låt genom tiderna.
1987:
Sisters of Mercy – ”Never Land (Full Length)”
– Majestätisk goth. Flyter fram likt skeppet Demeter i den existentiella dimman.
1988:
a-ha – ”Stay On These Roads”
– Att kommersiell popmusik kan (kunde?) låta såhär är det lätt att glömma.
1989:
The Cure – ”The Same Deep Water As You”
– Romantiken som konstform levde i Robert Smith i slutet av 80-talet (och gör det än idag).
1990:
The Field Mice – ”So Said Kay”
– Den obskyra engelska indiepopens vackraste stund?
1991:
Michael Jackson – ”Give Into Me”
– Kungen av pop visste även ett och annat om själsblottande och ursinnig rock.
1992:
Bruce Springsteen – ”I Wish I Were Blind”
– När Bruce var nyförälskad och genomlycklig skrev han några av sina sorgsnaste låtar. Detta är en av dem, och en av de bästa.
1993:
Slowdive – ”40 Days”
-Shoegaze-boomens bästa platta heter Souvlaki. Bakom den står britterna i Slowdive. ”40 Days” är skivans bästa låt.
Fun fact: 1993 föddes min bror!
1994:
Peace, Love & Pitbulls – ”Das Neue Konzept”
– Thåströms råaste, hårdaste, mest hänsynslösa inspelning.
1995:
Oasis – ”Don’t Look Back in Anger”
– Britpopens nationalsång. Trots den märkliga texten är detta ett populärmusikaliskt mästerverk.
1996:
2Pac – ”I Ain’t Mad at Cha”
– Gripande om vänskap som gått i tu, från en av 90-talets största poeter.
1997:
The Notorious B.I.G. – ”You’re Nobody (‘Til Somebody Kills You)”
– Alla tiders bästa MC med en av sina bästa noveller i raptextform.
1998:
Willie Nelson – ”The Maker”
– Willie predikar och tröstar.
1999:
Blur – ”No Distance Left to Run”
– Kärlekens baksida och britpopens mörka slut. Möjligen också Blurs bästa låt.
2000:
Johnny Cash – ”I See a Darkness”
– Bonnie Prince Billys magnum opus blir ännu mäktigare i JR Cashs händer.
2001:
The Strokes – ”Trying Your Luck”
– Suverän poplåt från det klassiska debutalbumet Is This It.
2002:
Thåström – Kaospassageraren
– Jag brukar alltid säga att texten till ”Kaospassageraren” är den bästa låttext jag läst. Och jag brukar alltid mena det.
2003:
Songs: Ohia – ”Just Be Simple”
– Amerikansk indie mådde oförskämt bra mellan, säg, 2002-2007, och Jason Molina var den i särklass jämnaste och bästa låtskrivaren.
2004:
The Good Life – ”Album of the Year”
– Tim Kasher är en annan låtskrivare som hade några starka år under 00-talet. ”Album of the Year” är hans mästerverk.
2005:
Bright Eyes – ”Gold Mine Gutted”
– Conor Oberst största stund. Och det säger en del.
2006:
Jason Molina – ”It’s Easier Now”
– Se 2003.
2007:
Sällskapet – ”…den dan”
– Fun fact: Sällskapets debutalbum är den i särklass viktigaste skivan i mitt fyrtioåriga liv.
2008:
Have a Nice Life – “Bloodhail”
-Beckmörker i rock’n’roll-form.
2009:
M. Ward – ”Hold Time”
– En evergreen.
2010:
Håkan Hellström – ”Jag vet vilken du hon varit i”
– Håkan har skrivit flera av det här landets bästa och mest hjärtskärande låtar, och för alla i min generation är han, innerst inne, en sann gigant. Tvivlar man är det bara att slänga på den här mördaren till låt.
2011:
Bon Iver – ”Beth/Rest”
– Artsy indiefolk möter amerikansk ölreklamsrock från 80-talet, och resultatet är knäckande vackert.
Fun fact: min hustrus favoritartist!
2012:
Kent – ”Ruta 1”
– Ingen sätter väl ord på tvåsamhetens vedermödor som Jocke Berg.
2013:
Nick Cave & The Bad Seeds – ”Push the Sky Away”
– Början på Nicks ofattbara karriärtopp, som pågår än idag.
2014:
Wovenhand – ”Obdurate Obscura”
– Tung, malande exegetik.
2015:
Daniel Norgren – ”Like There Was a Door”
– Förlust.
2016:
Rome & Thåström – ”Stillwell”
– Mästarmöte.
2017:
Ossler – ”Helsingborg”
– Bland det vackraste och mest drabbande som skrivits på det svenska språket.
2018:
The Good, The Bad & The Queen – ”Ribbons”
– Brexit-ångest, och en melodi lika självklar och evig som en ”Greensleeves”.
2019:
Premiere – ”Sela”
– När Premiere fanns levde den melankoliska baleariska indiepopen.
2020:
I’m Kingfisher – ”Children’s Atom Bomb”
– En av Sveriges bästa sångare, med vad som måste vara sin bästa låt. Amanda ”Slowgold” Werne gästar, dessutom.
2021:
Pascal – ”Fuck Like a Beast”
– En panik som bara nuet kan skapa.
2022:
Slowgold – “Faller hellre”
– Amanda Werne har släppt ett av årets två, tre bästa album, och 2022 tillhörde hon också toppskiktet – och med denna låt som grädde på moset.
2023:
David Eugene Edwards – ”The Cuckoo”
– En tidsresa tillbaka till deltabluesen.
2024:
Leon Bridges – ”God Loves Everyone”
– Tröst.
2025:
Avfall – ”Vielleicht, wie ein Speer”
– 2025 har varit ett starkt år där de mindre banden och artisterna spelat huvudrollen. Avfalls album må ha varit ojämnt, men detta är en formidabel låt.
Fun fact: 2025, detta det fyrtionde levnadsåret, präglades länge av livsångest och oro kring ”varför” och vart man ska, men när jag nu skriver detta, i en hotellbar i Berlin, tänker jag på de nya omständigheterna, och på vad som komma skall (om Gud vill), och jag njuter. Tack till allt och alla (mest till DIG), som gjort mitt liv möjligt. Min kärlek är, oavsett hur det kan verka, gränslös.
—-
482 MHz 