
Hater – ”Angel Cupid”
– Malmöbandet Hater är på gång med sitt fjärde album, betitlat Mosquito, efter ett uppehåll på fyra år. Förra singeln, ”This Guy?”, var formidabel indiepop. Nya singeln ”Angel Cupid” grabbar inte tag i skjortkragen på en på samma sätt och håller betydligt lägre profil. Men en relativt anonym Hater-låt är också en Hater-låt och suget efter albumet är oförändrat.
Agitator – ”Blyertsblad”
– 2023 släppte Stockholms-postpunkarna i Agitator inte mindre än två lysande album. Nu är de snart här med sitt tredje alster. ”Blyertsblad” är smakprov nummer ett – och jag är golvad. Att som ungt band göra comeback med den här typen av djupt suggestiv och moody låt, en förvriden och blottande berättelse om svartsjuka på sant Agitator-manér, vittnar om en konstnärlig integritet och vision som oftast är förunnat mer etablerade akter. Att låtjäveln dessutom är fantastisk och snudd på hjärtskärande gör det hela ännu mäktigare. 482 MHz fortsätter att frenetiskt veva med Agitator-flaggan.
Fågelle – ”Innan malen hittat in”
– Klara ”Fågelle” Andersson är en annan 482-favorit som efter några år nu gör comeback. ”Innan malen hittat in”, ännu ett samarbete med postpunk-ikonen Henryk Lipp, mullrar och kränger, fräser och vibrerar, som Bad Seeds live eller som ett nervsammanbrott som aldrig riktigt får fäste, medan Klara sjunger om att ducka för förfall och förluster. Tredje plattan, Bränn min jord, släpps 27 februari, och förväntningarna är skyhöga hos den här skribenten.
Makthaverskan – ”Louie”
– Makthaverskan, med sin en gång (det sena 00-talet) så hajpade och postpunk-influerade indiepop, har på senare år fått se sig ordentligt omsprungna av yngre kollegor som Agent Blå, No Suits in Miami och nyss nämnda Hater och Agitator. Nya låten ”Louie”, från kommande femte albumet, lär, trots sin läckra produktion och bandets habila musicerande, inte förändra detta faktum. Det låter fortfarande alldeles för anemiskt och blekt, och utan något som ruskar om en. ”Louie” är visserligen ett steg upp från förra singeln ”The Pity Party”, men det säger dessvärre inte så mycket. Ibland är det bästa man kan göra att kapitulera, omgruppera och tänka nytt.
Jörgen Gustafsson & Boy Omega – ”Steam Train”
– Desto intressantare blir det när Jönköpingssonen Jörgen Gustafsson slår sig ihop med Boy Omega och levererar utsökta indietronica-drömmen ”Steam Train”. Jag slussas tillbaka till 00-talet och artister och band som DNTEL och A Perfect Friend och de feberdrömmar de kunde skapa. Och som jag trivs.
– Emmylou Harris och Joni Mitchells andar bor av allt att döma sedan några år på deltid i själen hos en mycket begåvad kvinna från…Trollhättan, av alla ställen. ”Hellrider” är ett smakprov från ett kommande album och en dunkel och mysteriös historia om en hamnbytare eller demon som lever av mörk materia och frodas i kaos. Hon hade kunnat släppa något mer Nyhetsmorgon-tillvänt (Nauer gästade TV4:s ohyggliga långkörare för några år sedan), men istället blev det denna – och jag är både glad och imponerad.
Brigitte Calls Me Baby – ”Slumber Party”
– Chicagobandet är fortfarande besatta av Morrissey och Roy Orbison, men verkar av nya singeln att döma ha snöat in även på Glasvegas, Courteeners och liknande brittisk 00-tals-indie. Dumt, säger undertecknad, och hoppas att de snarast hittar tillbaka till de mer ömsom jangliga, ömsom orkestrala arrangemangen som gjorde deras första släpp så starka och gav dem ett eget domän inom den samtida indiepopen.