Slutavverkning – Skräp (EP)
– Ett A Place To Bury Strangers med ena foten i svartmetall och andra i boogien. Ja, ni fattar: det skränar nåt djävulskt, sången vrålas fram ur avgrunden, gitarrerna är fuzzigare än ett paket svinto – men det svänger också. Och det är bra. Och på sätt och vis gör Slutavverkning den enda rimliga musiken detta mardrömmens år 2025. Istället för att skjuta sig eller gömma sig i en jordkula i skogen kan man göra psykotisk rock – eller lyssna på detsamma. Jag lyfter på hatten.
Betyg: 8/10
Bästa låt: ”Den mänskliga vredens arkitekter”
Om ni gillar detta: A Place to Bury Strangers – A Place to Bury Strangers
Pascal – ”Mitt eget liv”
– En hymn till alla som gått genom dyngan och kommit sketna men levande ut på andra sidan. Ett stridsrop för alla som gjort våld på sig själva men tröttnat. Ett knogjärn rätt över käften på depressionen. Om en dryg månad kommer Pascals sjätte album. Sveriges bästa band är tillbaka.
Christian Kjellvander – ”Hole in My Heart”
– Han är fortfarande en av Sveriges kanske fem bästa sångare. Och jag frågar mig fortfarande hur mycket ensamhet, värme och kraft som egentligen kan rymmas i en tanig och tunnhårig svensks röst? ”Hole in My Heart” är första smakprovet från Christian Kjellvanders nya album, Ex Voto/The Silent Love, som släpps 31 oktober. Det är avskalat och rått, blottat och uppriktigt, när Kjellvander i en atmosfärisk alt-country-skrud sjunger om hålet inom en som alltid kliar och om kärleken som grundar en. Han återuppfinner inte hjulet, och låten hade låtit rimlig på de flesta av Christians tre eller fyra senaste plattor, men vad gör det när det är så här bra och säger så här mycket?
– Lita på att indielegendarerna Ingenting fortsätter att tjonga ut episka tårdrypare med melodier att dö för när de flesta av generationskamraterna antingen tiger eller gör en besviken. Christopher Sander ger oss här en åtta minuter lång ballad om någon som nitats ner i backen av livet, som han är så fruktansvärt bra på. Självaste Burt Bacharach hade varit stolt över både melodi och arrangemang. Och den varma och empatiska, om än kolsvarta, texten? Ja, den lyssnar man på på egen risk.
482 MHz 